Efter en resultatmässigt tung vårsäsong gick Eskilsminne IF och Izet Kaljic skilda vägar under sommaren.
Nu öppnar tränaren upp.
Du har verkligen fått uppleva höga toppar och djupa dalar i fotbollens värld de senaste åren. Hur mår du personligen nu när det kanske är som tyngst?
– Jag brukar säga att när det går som bäst så är man inte så bra som man tror/folk säger och när det går dåligt så är man inte så dålig som man tror/folk säger. Det gäller att hitta en balans där och kapa av det extrema.
– Jag känner mig ganska lugn och trygg eftersom jag vet om att jag har lagt ner otroligt mycket tid och kraft på min fotboll senaste åren. Jag har gjort mitt bästa dagligen och försökt bli bättre hela tiden. Vad sedan resultaten visar är sekundärt för mig personligen för det kan jag inte påverka lika mycket. Min tid i tex Torn är jag nöjd med, jag tycker vi presterade bra och fick okej resultat med tanke på att vi fick bygga en helt ny trupp samt spelidé inför den säsongen.
Hur upplever du Eskilsminnes vårsäsong och det som ledde fram till beslutet från klubben? Vad fungerade bra och vad fungerade mindre bra. Kunde du gjort någonting annorlunda?
– Jag känner verkligen att jag gjorde mitt bästa. Jag la ner väldigt mycket tid och jobb för att göra det så bra som möjligt, det var verkligen fotboll dygnet runt. Självklart är det lite frustrerande att vi inte fick ut mer, men i slutändan kan jag se mig själv i spegeln och säga att jag agerade professionellt och gav mitt allt.
Är du lite för envis i din tränarroll och har svårt att rucka på din spelfilosofi när det går emot?
– Jag tycker att det är viktigt att man som tränare har en grundidé i hur man vill spela. Att man därifrån hjälper spelarna att hantera olika matchbilder med små justeringar utifrån den aktuella matchen. I Torn som ett exempel så gjorde vi enorma förändringar i spelsätt och det funkade ganska bra. Däremot när det blev tajt ner till kvalstrecket så kom den gamla Torn-känslan och paniken tillbaka, en inställning att bara lösa kontraktet genom tidigare vis med mer primitiv fotboll. Det var inget jag hade kompetens i.
– I slutändan är det dock hundra procent mitt ansvar och misslyckande genom att jag inte klarade av att övertyga alla runtomkring mig till att lita på mitt arbetssätt och det är väl där jag är besviken på min insats.
Hur ser du på framtiden (i fotbollssammanhang)?
– Jag är väldigt hungrig på att fortsätta lära. Det är klart att motgångar är jobbiga men samtidigt känner jag tacksamheten över att de finns. Det gör att man utvecklas.
– Jag vet om vad jag kan och i rätt miljö med rätt stöd är jag övertygad om att jag tillsammans med min stab samt spelare kan skapa något extremt bra, som jag visat tidigare. Det gäller att fortsätta jobba hårt, vara konsekvent och ödmjuk så kommer det att bli en spännande tid framöver.
Avslutningsvis – hur firar du din semester/sommar?
– Jag kommer att umgås med familj och vänner och njuta av sommar och sol!
