Från läktarplats har Ella Isgren sett sina bästa vänner och Löddekompanjoner Moa Heiman och Ebba Leo slå sig in i H65:s A-lag.
Nu har även den förstnämnda börjat ta för sig och vid segern mot Västerås var vid ett tillfälle alla inne på planen samtidigt.
Trots att det blev förlust mot Önnered för en vecka sedan svarade Ella Isgren för en anmärkningsvärt stark debut i Handbollsligan. Mot VästeråsIrsta några dagar senare fick hon för första gången känna på hur det var att som spelare vinna i högsta serien.
Men det har inte varit en helt enkel väg att vandra för Isgren. Medan hennes vänner fick sina genombrott har Isgren suttit på läktaren.
– Det har varit tufft i perioder. Jag fick en mardrömsstart. Innan ett ungdomsmästerskap i somras så knäckte jag foten på en träning.
Knäckte foten…?
– Det var som en stukning, jag trampade snett och lyckades få den under mig. Ledbanden fick en törn och förmodligen blev det även en spricka i skenbenet.
Direkt efter VM-uppehållet kunde Isgren börja träna för fullt. Det var tre veckor sedan.
Nu har hon två riviga matcher i Handbollsligan i kroppen.
– Jättehäftigt och svårt att beskriva. Efter Önneredsmatchen kunde jag knappt tro att det var sant, på ett bra sätt. Jag är glad och tacksam över att få den här chansen. Att få spela på hemmaplan i Höör var jättehäftigt.
Ebba Leo och Moa Heiman är ett tight gäng.
– Det är en trygghet att ha dem bredvid sig. Vi peppar och stöttar varandra hela tiden.
Som alla andra spelare i H65 Höör har Isgren en huvudsyssla utanför handbollen.
– Jag jobbar på Grönt & Gott i Lund. Vi lagar sallader, pastasallad och sådant.
Vad rekommenderar du?
– Chevresalladen, men honung och valnötter. Den är riktigt fin.
Foto: MN Photo
http://test3.skanesport.se/2023/12/21/vingklippt-h65-vikings-foll-pa-upploppet/
