Handbollen må blomstra i Skåne.
Men med en stor andel elitklubbar på liten yta blir det lätt dragkamp om unga talanger. Vilket inte sällan leder till att lag splittras.
Två klubbar som slår ihop sina lag i samma ålderskategori är Eslövs HF och IK Lågan.
– Vi behöver erbjuda killarna en miljö med möjligheter som är lika bra som den de kan få på annat håll, säger Juvall Jungman, ungdomstränare i Eslövs HF.
Eslöv hade inte tillräcklig med spelare för två lag och riskerade att tappa spelare.
Lågan hade inte tillräckligt med spelare för ett lag och riskerade att läggas ner helt.
Lösningen?
Två gemensamma lag och en del gemensamma träningar. Under Eslövs flagg behålls i princip alla ungdomar i sporten. Ett initiativ som inte är helt ovanligt – och kanske blir allt vanligare framöver.
Juvall Jungmann har tränat P16-killarna i Eslöv sedan de var fem år gamla Utöver det har han tränat sin yngste sons lag, födda 2017.
– Inför nästa säsong planerar jag att ta ett kliv tillbaka i PA, men stannar i ledarstaben som assisterande och målvaktstränare.
Varför görs den här sammanslagningen mellan klubbarna?
– Samarbetet kommer ur att vi mindre klubbar under många år utarmats då spelare lämnar till storklubbarna. I Eslöv finns inte längre några kvar från lagen födda 06 och 07. Vi har två kvar som är födda 08. Några spelare från de generationerna finns nu i LUGI och Malmö, resten har slutat.
– I slutet av förra säsongen, och efter Sverigecupen, upplevde vi att många av våra spelare i både Eslöv och Lågan, på olika sätt, kontaktats av större klubbarna. Det spreds en oro i gruppen, och det pratades mycket om vem som skulle lämna vart och vad som skulle hända med laget. Känslan var att de spelarna som kommit längst var på glid, samtidigt som de som inte blivit uppringda kände sig oönskade och att det kanske var tid att sluta med sin handboll. För oss blev det viktigt att rädda kvar så många som möjligt i sporten!
Det verkar inte vara ett nytt problem för er?
– Både Eslöv och Lågan har tidigare tappat spelare till större klubbar. Vid vår senaste match mot LUGI vann Eslöv med 33-30 och 22 av deras mål gjordes av våra före detta spelare. Även om vi är kritiska till hur det ibland går till så inser vi också vårt eget ansvar i det hela. Vi behöver erbjuda killarna en miljö med möjligheter som är lika bra som den de kan få på annat håll. Däri startade samtalen oss emellan. Hur kan vi erbjuda det akademierna erbjuder, fast bättre?
– Under parollen starkare tillsammans blev målsättningen att allt killarna kan få på annat håll i regionen ska vi också erbjuda, fast bättre. Det tycker vi att vi har fått på plats nu, och killarna har tagit emot projektet med stor entusiasm.
Hur många ungdomar/ledare påverkar det?
– Vi kommer att vara cirka 18 spelare från Eslöv och nio från Lågan som går ihop till ett lag. I ledarstaben kommer vi ha en erfaren huvudtränare utan släktband i lagen och på merparten av träningarna kommer vi ha målvaktstränare, fysioterapeut, fystränare som assisterar.
Hur ser den praktiska lösningen ut med träningstillfällen osv?
– I vår grovplanering så kommer killarna att träna två gemensamma handbollspass, ett i Eslöv och ett i Hörby. Utöver det så har vi ett ”eget” handbollspass på respektive ort, och ett kollektivt gympass. Även det på sin hemmaort.
Hur matchar ni den här gruppen under 25/26-säsongen?
– Spelarna är födda 2009, men klubbarna har också spelare födda 2010 där utbytet mellan åldrarna kommer att bli större än tidigare. Tillsammans har vi tre lag anmälda till seriespel i PA, och det kommer att finnas goda förutsättningar att utmanas på rätt nivå.
Till USM är ett lag anmält, och det kommer att bli konkurrens om platserna dit, som även de födda 2010 kan aspirera på. Vi hoppas kunna gå långt i USM, vilket också kan ge många spelare möjligheten att få vara delaktiga i turneringen.
Kan den här typen av lösningar vara någonting som fortsätter i åtminstone Eslövs HF:s fall?
– Absolut! Klubbarna ser vårt samarbete som ett pilotprojekt, och planerar att följa upp, förfina och förhoppningsvis fortsätta ännu starkare i samarbetet med framtida årgångar.
– Bägge klubbarnas dilemma idag är att de som skulle utgöra stommen i ett J-lag (f. 06, 07, 08) istället representerar LUGI, Ystad, HK Malmö och så vidare. Och de som skulle vara bredden i ett J-lag har slutat som ett resultat av de andras flyttar.
– Det drabbar såklart klubbarna som får stora glapp mellan ungdoms- och seniorhandboll. Men även de spelare som slutat, och inte längre har en lika aktiv fritid. Och om du frågar mig så drabbar det även storklubbarna och framför allt skånehandbollen i stort.
Hur stort är problemet, baserat på dina personliga erfarenheter, med att elitklubbar rekryterar (eller bearbetar) barn som är under 17 år?
– Jag hade inte riktigt fattat hur aktiv rekrytering många av klubbarna har, eller hur stor påverkan de faktiskt har på NIU-uttagningar etc. I mina ögon så är det ett stort problem för skånsk handboll och elitklubbarna borrar hål i eget skrov genom att ha så bråttom att rekrytera.
Vi har sett ett antal lag i vår årgång (2009) lägga ned åldersgruppen efter att några killar lämnat. Det utarmar regionen, och samtidigt så trycker de killarna som lämnar till elitklubbarna, undan de klubbarnas egna killar. Resultatet av att en storklubb förstärker, blir varje gång att skånehandbollen får färre utövare, och att kvaliteten i serien tappar bredd och centreras till ett fåtal klubbar. För två år sedan hade vi en fantastisk nivå 1-serie, där även matcher mot de som slutade i botten var väldigt tuffa. Nästa år har vi en situation där LUGI och Ystad känner att de inte får bra sparring i egen ålder, och måste anmäla lag i P19.
– Jag tror inte att det gynnar en spelare, även om man är långt fram i utvecklingen, att spela mot spelare upp till tre år äldre. Jag tror att den ojämna fysiken kommer att hämma deras kreativitet, och att spelet hade utvecklats mer av att man har starka serier i egen ålder.
Hur ser du på att ungdomar ofta i tidiga tonåren sneglar på de större klubbarna i tron att det absolut är en bättre möjlighet för personlig utveckling?
– Jag förstår ungdomarna. Och de har, och ska få låtas ha, drömmar om elithandboll. Såklart kommer de att smickras av att uppvaktas av en elitklubb. Men de behöver också påminnas om att det finns annat som är viktigt att tänka på. Pendling, studier, kompisar, familj osv. Där behöver de värvande klubbarna visa större ansvar.
– Vi har ju sett artikelserier där man med stöd i forskningen pekar på att akademivägen kanske inte är den bästa vägen att gå. Jag har inte forskat i ämnet, men jag tror stenhårt på att det är bättre att vara någon i en mindre grupp än att vara en i mängden i en stor. Jag tror också att det är bättre att verka i en miljö där man har mindre att förlora. Att vara del av en miljö (akademier) där man riskerar att året efter bli utkonkurrerad av någon som kommer utifrån är en hård plats att axla för en 15-åring. Och jag tror att vikten av att hålla sig kvar i gruppen kan göra att man inte vågar leka och testa nytt, och i stället lutar sig mot det man är trygg i. Det kan skapa en miljö där kreativitet hämmas.
Så vad kommer ni att erbjuda era ungdomar nästa säsong?
– Vi kommer först och främst att ha en ledarstab på plats, med en erfarenhet som blir svårslagen. Vi har flera ledare som både spelat och varit ledare i Sveriges högsta serier. Dessutom kommer vi att ha de roller som andra föreningar lånar in vid behov (fysio, fystränare, målvaktstränare, analys) kopplade direkt till gruppen. Vi kommer därför att kunna erbjuda specialträning genomgående, och inte bara ibland. Laget kommer att ha tillgång till gym, och individuellt upplagda program.
– Vi kommer att satsa på både spets och bredd, och sätta individen i centrum. Det kommer att vara viktigt att klara sina studier, vilket kanske innebär att man under en period drar ner på sitt tränande? Samma hänsyn behöver tas till de som kommit in på NIU, eller kombinerar handbollen med annan idrott, där man också behöver ges den återhämtning som behövs. Parallellt med att skapa förutsättningar för bredd så vill vi också ge de som sätter handbollen i främsta rummet, de bästa förutsättningarna för det.
– Kort och gott så vill vi erbjuda allt elitklubbarna erbjuder, fast lite bättre. Utom kanske deras varumärke, då…
Beachhandboll som OS-sport allt mer avlägsen – vad händer nu?
