En av de viktigaste, om inte d-e-n viktigaste, rollen i alla elitföreningar i fotboll är sportchefsrollen.
När Landskrona skulle ersätta Billy Magnusson på den stolen valde de en 46-årig smålänning helt utan erfarenhet från just det yrket.
Robert Grandén har mycket att bevisa – och har nu tillbringat två månader i klubben.
Tidigare har Robert Grandén varit lärare, företagare, författare, akademichef i Öster, tränare på lägre nivå (UEFA Pro-utbildad, högsta nivån) i Ljungby, Växjö och akademilag i IFK Värnamo. Han har även ingått i tränargruppen hos Vittsjös allsvesnka damer och i Hässleholms IF. Närmast kommer han från Halmstad BK som ”projektledare”. Först nu bär han titeln ”sportchef”.
Vad innebar egentligen din roll i Halmstad?
– Klubben hade bestämt sig för att bli riktigt riktigt bra inom sin region genom ett bra samarbete med de lokala fotbollsklubbarna. Dels i Halland, dels en bit in i Småland. Vi jobbade tight med basen i vår egen region. Det projektet lever fortfarande och har blivit bra. Jag är övertygad om att det är rätt väg att gå. HBK har även haft som regel att plocka in spelare från andra klubbar ganska sent – vilket jag tycker är en rimlig modell.
Känner du igen det tänket i BoIS?
– Akademin i BoIS börjar ta in spelare från andra klubbar när de är 14-15 år gamla, vilket jämfört med många andra stora klubbar är väldigt sent. Det var samma nivå som i Halmstads BK.
Grandén pratar mycket om att anpassa sig till en viss miljö – snarare än att applicera en egen idé på en redan befintlig verksamhet och bygga upp någonting nytt.
– För mig är det viktigt att man gräver där man står; vad fungerar i miljön där man befinner sig. I Halmstad behövde man göra på ett visst sätt för att det skulle bli bra för alla. I andra miljöer hade den strategin inte fungerat.
Vad mer arbetade du mer med i Halmstads BK?
– Scoutingstrukturen.
Du har ingen erfarenhet alls som sportchef. När, och varför, fick du för dig att vilja bli sportchef i en elitklubb?
– Jag tränade lag länge och tycker fortfarande att det är väldigt roligt. Sedan har jag alltid haft ett ben i andra världar än fotbollen. Framförallt i skolans värld där jag haft många olika roller genom åren. Gemensamt för de olika världarna är att jag gillar att leda. Min bakgrund och mina erfarenheter gjorde att jag för sex-sju år sedan landade i att jag ska arbeta med organisation.
Inom fotboll eller skola?
– Jag älskar fotbollbollsvärlden. Jag trivs i den och känner mig kompetent i den. Samtidigt har jag fått med mig erfarenheter från andra världar som bygger på struktur och ordning och vad det innebär – och att kombinera det med fotboll… Det är där jag har min största styrka.
Om BoIS hade sagt till dig (som de kanske sagt till Robin Asterhed): ”Du får välja mellan att träna A-laget eller bli sportchef” – vad hade du valt?
– Sportchefsjobbet, svarar Robert innan frågan ens är avslutad.
Varför då? Handlar det om karaktär?
– Det handlar om vad man som person är beredd att göra. Vad upplever man att man kan tillföra som mest? Sedan är tränarlivet någonting helt annat. Det är ännu mer flyktigt än sportchefsjobbet och det ska speglas mot ens livssituation i övrigt, säger Robert, som har sin familj (fru och tre döttrar) i Markaryd.
Hur har du byggt upp ditt kontaktnät och din översyn av fotbollsspelare som skulle kunna vara aktuella för en klubb som Landskrona BoIS?
– Det är en enorm fråga!
Försök svara ändå. För har man aldrig varit sportchef tidigare och nu är det i en elitklubb så kommer frågan att komma upp i omgångar oavsett resultat?
– För mig har sportchefsjobbet många ben. Ett av dem innebär att leda en verksamhet och det är en egenskap man måste ha. Sedan är det såklart viktigt att sitta på ett nätverk inom branschen. Man behöver ha förståelse för många delar av branschen; fotbollskompetens, ledarförmågan, sportsligt nätverk och förståelse för föreningen, marknad och ekonomi. Allt hänger ihop. Fungerar inte en del blir det snabbt negativa kedjeeffekter. Sedan kan man inte sitta på alla delar.
Vad saknar du?
– Jag har ingen elitkarriär som spelare. Jag var en direkt dålig fotbollsspelare och skaffade mig istället en akademisk utbildning och har hunnit med en massa andra saker. Alla elitklubbar får prioritera vilka delar man vill ha hos en sportchef och BoIS värderade det som jag står för.
Har Landskrona BoIS en arbetsbeskrivning för en sportchef eller får man bara ett par nycklar till dörren och en ”lycka till-klapp” på axeln?
– I hela mitt liv har jag aldrig varit med om en så gedigen process som när klubben anställde mig. Allt är väldigt tydligt och enkelt förklarat är mitt uppdrag att leda den sportsliga verksamheten, både utifrån struktur och strategi över tid.
Vaddå för strategier?
– Sportslig riktning, truppstrategi, transferstrategi och sådana saker.
Hur mycket av Billy Magnussons arbete har du ärvt och kan bygga vidare på? För innan honom hade BoIS egentligen ingen ”riktig” sportchef?
– För det första, jag har haft det här jobbet i två månader. För mig har varje dag handlat om informationsinhämtning. Billy Magnusson är en otroligt bra, trevlig och sympatisk person som har gjort supermycket bra grejer här. Jag har inte upptäckt allt det än, men vore ju dum om jag inte tittade på jättemycket av det som gjorts tidigare.
Alla resonerar inte så i den här branschen?
– Sant. Fotbollen är ofta väldigt bra på att riva ner. Kommer det någon ny person på en roll ska många gånger allting göras om och det ska sättas en ny prägel. Väldigt många föreningar gör inget annat än river och bygger om. Det blir sällan bra.
– Så förhoppningsvis kan jag ärva mycket av Magnussons arbete. När man kommer till en ny arbetsplats brukar man snabbt känna i märgen om det är en schysst kultur, om folk jobbar framåtriktat och gemensamt. Och det känner jag här.
Billy Magnusson och Max Mölder byggde upp en viss identitet för vad BoIS ska stå för sportsligt. Hur mycket bygger du vidare på?
– Jag tror på att man är någonting och är det över tid. Just så jobbar Landskrona BoIS. Det finns ramar som man ska förhålla sig till. Man kan måla inom ramarna rent taktiskt, exempelvis med formationer, inverterade backar och så vidare. Men har man en personalstyrka som är anställda för att utföra vissa uppgifter – och sedan börjar förändra arbetsuppgifterna, då blir det svårt att göra ett riktigt bra jobb. Har man en trupp som är anpassad för en idé och en metodik över längre tid blir det jobbigt att gå ifrån grunderna. Då matchar inte kompetensen arbetssättet. Så naturligtvis bygger jag vidare väldigt mycket på vad som gjorts tidigare.
Alla sportchefer har sina egna metoder och sitt eget arbetssätt. Vad är det som gör att ditt sätt att vara sportchef, i två månader, passar i just Landskrona BoIS.
– Jag har tänkt på de här grejerna i tio års tid! Människor i min närhet har haft det här yrket i flera av de största svenska föreningarna. Ola Larsson som varit i Blåvitt, byggde upp Hammarby och är i Öster nu, exempelvis. Jag har haft många diskussioner med honom och många andra personer i sportchefsroller genom åren. Jag har som sportchef målet att vara någon som inte får slagsida.
Vad betyder det
– Dels måste man vara hantverkare. Dels måste man anamma det nya. Ta scouting till exempel. Om vi får upp ögonen för en intressant spelare finns det många sätt att jobba på. Dels går man och tittar på spelaren live – det är hantverket. Det finns video – som också är ett slags hantverk. Sedan finns datasidan, någonting som jag lagt ner väldigt mycket tid på personligen.
Hur då?
– För mig är data ett sätt att hitta nålat i höstacken. Jag har byggt egna verktyg med AI som gör att jag med hjälp av Wyscout-data kan filtrera till en anpassad modell som passar en viss klubb – som BoIS.
Ge ett exempel?
– Från grunden?
Ja.
– Då börjar det med att förstå klubbens identitet. Vad är Landskrona för en stad? Vad står en BoIS:are för? Där måste det börja och man lär sig genom att träffa människor från klubben och staden. Naturligtvis kommer jag som smålänning aldrig att förstå till 100 procent, men jag vill komma så nära det går genom att vara intresserad. Jag skulle aldrig börja operera som sportchef utan att ha satt mig in grundligt i de bitarna.
– Sedan, om man ska koka ner det hela vägen, så handlar det om ett visst sätt att spela fotboll. Det har Landskrona BoIS. Sedan översätter man det till spelarprofiler; vad ska en nia eller en ytter vara bra på? Därefter kan man översätta det till olika slags data – om man är duktig på data. Då kan man skapa profiler och hitta namn som passar oss, baserat på 700 000 olika spelare i Wyscouts register. Namn som man aldrig hade hittat annars! Utifrån det hittar man en riktlinje i sitt arbete och därefter påbörjas hantverket. I det kan det ingå att förhöra sig om hur vissa spelare fungerar socialt, i skola och så vidare.
– Sedan är det Landskrona BoIS som förening som äger frågan: vad ska en spelare på en viss position ha för kvalitéer? Det är inte svårt att hitta tio spelare på varje position som skulle kunna passa för BoIS. Det k-a-n vara en start för att sedan börja titta på video och kanske även se dem live.
Hur passar din modell som du har byggt upp för Landskrona BoIS?
– Den passar bra, men ska förfinas ytterligare utifrån klubbens behov och önskemål.
När det kommer till det sportsliga – vilka mandat har du att skruva på olika saker?
– Jag har mandat att skruva på det mesta, men tänker aldrig göra det utan att vi gör det kollektivt. Vi har en akademichef i Kalle Willstrand som varit i klubben länge och ÄR BoIS på något sätt. Jag skulle aldrig skruva på den fotbollsmässiga grunden utan att involvera honom. Aldrig!
Säg att BoIS skulle gå igenom en längre period med sämre resultat, kan du gå in och begära förändringar kring det grundläggande då?
– Ja… Jag tror att det som är konsten inom fotboll är att jaga detaljer oavsett om det går bra eller dåligt. Sedan tenderar det att jagas mer när det går dåligt.
Men för att konkretisera då. Säg att BoIS skulle ligga på nedflyttningsplats efter 20 omgångar. Vad har du för mandat att göra stora förändringar då?
– Jag har mandat att göra det jag tror behövs. Det ingår ju i rollen. Oavsett situation.
En sportchefs mandat kan ju samtidigt vara olika olika föreningar. Vem bestämmer om en tränare ska vara kvar i en sådan situation exempelvis? Du eller styrelsen?
– Nu kan jag inte BoIS stadgar utantill, men normalt sett är just det ett styrelsebeslut.
Billy Magnusson berättade om sitt sätt att arbeta och att det fanns en scoutinggrupp som byggts upp över tid. Han var också bestämd i frågan att BoIS behövde bli väldigt mycket bättre på scouting. Vad har du för tillgång till scouter i BoIS, vilka är det och hur jobbar ni?
– Jag och Billy är helt överens i den här frågan. Klubben behöver bli bättre på rekrytering och just nu håller jag på att utforma en rekryteringsgrupp. Fokus där handlar om långsiktighet. Ibland ser man rekryteringar utifrån nuet, men som akademichef i Öster insåg jag vikten av att kunna jobba utifrån att det ska se väldigt lovande ut inom tre år på olika positioner inom den egna akademin. Sedan anpassar man sig utifrån det i sin scouting och planering.
Det är väl en självklarhet?
– Njae, inte alls. Många föreningar jobbar inte så. I många stora föreningar arbetar man reaktivt, alltså att man reagerar i nuet utifrån känslor och resultat. Men man måste våga se det över längre tid.
Hur vill du att den här rekryteringsgruppen ska se ut på sikt då?
– Jag vill att den består av ett antal personer, dels av några som redan finns i klubben och dels externa personer.
Utveckla?
– Det är ett tidskrävande arbete. Därför måste vi prioritera marknader som vi ska vara riktigt riktigt bra på.
Vad prioriterar BoIS nu då?
– Jag pratade tidigare om att gräva där man står. Så att vara väldigt bra på Ettan Södra kan vara en sak.
Jo, men det har varit en självklarhet tidigare. Alla som har ditt jobb i Superettan tittar ju på den serien?
– Ettan Södra är den serie som kostar oss minst och det är där vi kan fynda. Där måste vi lägga mycket tid och jag ser själv i snitt fyra matcher varje helg. Sedan tror jag att vi skulle kunna göra mycket mer nytta på andra sidan sundet. Där kan vi bli otroligt mycket bättre.
– Så vad vi behöver i rekryteringsgruppen är olika människor som bevakar olika marknader och gör det regelbundet. Ta den danska tredjeligan som exempel, kan vi bli duktiga på att filtrera data därifrån kan vi få en kort lista på spelare som skulle vara intressanta för oss. Visst, man åka omkring på massor av fotbollsmatcher runt om i hela Danmark, men det är extremt kostnadskrävande. Lyckas vi med de intentioner som jag pratar om kommer BoIS att vara långt framme ur ett Superettanperspekiv. Det är bara de största föreningarna som ens har några scouter.
– Sedan har jag såklart enskilda spelare i olika serier som jag har ett extra öga på och efter deras matcher kan jag gå in på Wyscout och se alla aktioner en viss spelare hade i en match. Exempelvis kan jag få fyra inlägg som en ytter hade inom loppet av 20 sekunder. Det är tidseffektivt och gör att jag exempelvis kan ha en lista på spelare på en viss position som idag lirar i den isländska andraligan. Verktygen, som jag själv har skapat, ger mig en riktning.
Vilka finns med i den här rekryteringsgruppen?
– Kuytim fanns inte i klubben när jag kom. Den gruppen jag vill skapa ska inte innehålla mer än fyra-fem personer.
Är det tillräckligt?
– Njae, men det finns fler människor i mitt nätverk som jag kan ta hjälp av. Sedan är det här under uppbyggnad.
Jag utgår ifrån att du har ett stort eget nätverk inom fotbollssverige? Eller?
– Jo, så är det ju – och det måste man använda flitigt i min roll. Jag har såklart kompisar med hög fotbollskompetens som kan ge mig information om spelare i Ettan Norra exempelvis.
Var har du dina kontakter då? Kommer det komma massa provspelare från Estland, Angola eller Sydkorea för att du har kompisar där?
– Jag har kontakter i flera olika länder… Personer som i sin tur har kontakter runt om i världen.
I en intervju i HD sa du att din uppgift är att genomföra det föreningen vill. Att det inte handlar om dina egna idéer?
– Ja?
Vad är det föreningen vill?
– BoIS har gjort en bra verksamhetsplan, den är inte lika luddig som hos vissa andra klubbar. Den är tydlig med ett överordnat mål att vara ett välmående elitlag i Superettan där man siktar uppåt. Sedan ingår det att ha ett tryggt eget kapital som gör att man kan växa. Det behövs sportslig framgång för att få ett eget ökat kapital.
Och vad skulle dina idéer kunna vara som underordnas av det?
– Jag har tydliga idéer om hur vi ska jobba med trupp och med strategier. Så här långt upplever jag inte att vi har krockat i olika slags tänk. Inte på något extremt sätt åtminstone.
Hur ser du på Landskrona BoIS inledning på Superettan 2026, spelmässigt och resultatmässigt?
– Skillnaderna mellan bra och dåligt har varit alldeles för stora. När vi är bra är vi riktigt bra och när vi är dåliga är golvet för lågt. Det måste tätas till. Ibland har vi fått med oss mer än vi förtjänar och ibland för lite. Örebro borta var kanske vår bästa match denna säsong, men där blev det förlust med 0-1.
Hur får man en lägstanivå att bli högre?
– Mycket handlar om att minimera misstag. Men fokuserar man för mycket på det tar man inga risker och för att vara framgångsrik måste man ta risker. Balansen i det är nyckeln. Man har alltid dåliga perioder i en match och det har kostat oss för mycket så här långt.
Hur ser du på den trupp som du fick till bords?
– Nu får du ett politikersvar…
Åh nej.
– Jag anser att vi har en trupp som ska kunna vara med och tävla i Superettan på ett bra sätt.
Vad vill du ha för trupp en dag då?
– Jag vill ha en trupp med tillräcklig edge för att få resultat. För att ha råd med det måste man ha plats för egna akademispelare. Vill man ha mer socker på toppen tittar man på andra sidan. Det jag lockades av med BoIS är det man gjort i den egna verksamheten under Kalle Willstrands ledning. Utvecklingen i akademin har varit enorm och kommer ge resultat i längden.
Vad anser du saknas i truppen?
– Det är tråkigt att Salomo fick sin virussjukdom, eftersom tanken var att vi skulle få se honom mycket mer denna vår. Enes och Xavi har kämpat på bra där bakom, men man hade ju önskat att de tre fått konkurrera om platsen.
I månader har BoIS-supportrar efterlyst en etablerad anfallare. En rejäl och pålitlig nia. Är ni trygga att det även efter sommaren ska vara de tre nyss nämnda spelarna som gör upp?
– Kommer Salomo tillbaka från sin virussjukdom så hoppas och tror jag det. Jag träffar supportrarna ibland, bland annat på träningarna, och pratar med dem om detta. Jag tycker att det är bra att de tycker saker och ting.
Får de som de vill då? En ny nia?
– Det är omöjligt att säga. Och man ska komma ihåg att vi har andra spelare i laget.
Nyligen sparkade Sundsvall sin tränare. Max Mölder fick lämna Öster. Baran Coskun fick sparken från Sandviken. Hur ser du på tränarsituationen i BoIS med Robin Asterhed som ansvarig?
– Alltså… Vi har jättejättekompetenta tränare! Jag är jättenöjd med dem i dagsläget.
Landskrona BoIS har redan innan du kom till klubben sålt Max Nilsson för runt åtta miljoner kronor. Lägg därtill försäljningen av Rassa Rahmani. Behöver klubben verkligen sälja mer detta år för att klara budgeten?
– Det florerar alltid uppgifter i media vad vissa spelare sålts för. Det enda intressanta är det sammanlagda nettot på ut- och in. Klubben ligger bra till för året såklart. Utifrån ett status quo-läge är det tryggt just nu. Men branschen är föränderlig, det kanske dyker upp möjligheter både ut och in och då förändras läget.
8 juli öppnar transferfönstret och stängs den 31 augusti. Om vi utgår från hur truppen ser ut nu – vad anser du är viktigast att plocka in?
– Jag utesluter ingenting. Vi kan få chansen att ta in spelare som vore klockrena i såväl ett kortare som längre perspektiv. Jag utesluter aldrig spelare som ska kunna slå ut i blom efter något år i vår träningsmiljö, jag har en lista på sådana spelare.
Finns det något intresse utifrån på vissa enskilda spelare?
– Den processen har inte riktigt dragit igång ännu. Det börjar röra lite på sig.
Hur ser du på möjligheterna att sälja, eller för den delen behålla, en spelare som André Alvarez Perez? Han har hyllats i medierna denna säsong och har ett kontrakt över ytterligare 2,5 år.
– Ja kanske. Han, eller någon annan…
Men klubben kanske har lättare att stå emot bud på honom eftersom ni redan sålt Max och Rassa?
– Självklart är det så. Det finns i nuläget inget behov av att sälja för säljandets skull.
Flera nyckelspelare har kontrakt som går ut i slutet av året. Gustaf Bruzelius, Andreas Murbeck, Adam Egnell, Constantino Capotondi, Edi Sylisufaj och Kevin Jensen. Inga förlängningar har presenterats.
Hur går dialogen med dessa spelare?
– Jag har långa individuella samtal med alla de spelarna. Men vi sköter allt det internt. Givetvis finns det en ambition att hitta lösningar… Nu har vi börjat få en bild av helheten som måste tas in i ekvationerna.
En spelare som Emmanuel Moungam har under en vinter i Landskrona blivit landslagsspelare i Kamerun. Vad finns det för intresse på marknaden för en sådan spelare?
– Just nu ser jag inget större intresse nu. Men jag skulle inte bli förvånad om folk hör av sig.
Podcast: HIF, BoIS, Ettan: Segrarna rullade in i rött kort-matcher
