In i truppen som en svårbedömd mittfältsbackup.
Men efter blott en start och tre inhopp fanns det fortfarande många frågetecken för Kota Sakurai i Landskrona BoIS lagbygge.
Sedan kom matchen mot Nordic United…
Med ett tydligt, men ändå sammanbitet, leende lämnade Kota Sakurai Landkrona IP i tisdags. I ena handen en väska med kläder. I en andra en kylpåse från SP Chark – full med godsaker för skånska magar – belöningen för att ha prisats som ”Man of the match”. Hur väl BoIS nye samuraj kommer överens med rökt leverkorv, Asmundtorpskorv och lagrad lökkorv är oklart. Bara tanken gör ju en annan hungrig…
Med André Alvarez Perez, en av A-lagets främsta spelare denna säsong, avstängd fick Sakurai nyckelrollen i mitten i ett slags tremannamittfält framför backlinjen.
Hur skulle det gå?
Otroligt bra – är den enkla sanningen.
– Det blev en speciell match för mig, jag hade verkligen väntat på att få starta på IP. Jag har varit tålmodig och jobbat hårt och hoppats att chansen skulle komma. Min erfarenhet i livet är att om man borrar ner huvudet och bara kör allt man kan – då händer det saker.
– Alla i klubben, både spelare, sportchef, tränare och alla andra har vart stöttande för att få mig att trivas. De pushar mig att göra jobbet på träningarna.
Sakurai fick rollen som mer eller mindre ensam sexa framför backlinjen, och bakom offensiva krafter som Adam Egenll, Zakaria Loukili, Constantino Capotondi, Kevin Jensen och Edi Sylisufaj – herrar som gång efter gång direkt efter Sakurais bollvinst hade en boll på sina fötter. Inte en halvmeter därifrån..
– Jag är en allround spelare som kan spela både som sexa eller åtta. Nu när chansen kom var jag redo att ersätta André.
Du går hela tiden instinktivt på att sätta första passen framåt? När andra kanske förväntar sig en enklare passning inom laget i sidled?
– En anledning till det är att vi tränar mycket på att alla spelare hela tiden ska försöka göra sig spelbara. Killarna jobbar hårt och utan dem kan jag inte sätta passarna
Du är för ödmjuk nu…? Vad är nyckeln för att hela tiden våga, och kunna, spela bollarna offensivt och ta större risker?
– Jag försöker att imitera en del av de världsspelare jag studerar. Alexis Mac Allister, Vitinha och innan dagens match hade jag tittat mycket på Marco Verratti i PSG. Sen hjälper det att hela tiden ha blicken riktad framåt.
Det hjälper säkert när både den första och andra passningen sitter? Att man då vågar fortsätta?
– Jo, men det beror ju som sagt på att min lagkamrater finns där hela tiden. Och skulle jag missa en passning är det inte här som i andra lag där de skäller på varandra. Jag känner verkligen en stöttning från grabbarna i laget – det påverkar också självförtroendet ute på planen.
Tidigare har du mest fått försvara är när du spelat i BoIS. Idag fick vi verkligen se dina starka kreativa sidor. Vilka kvalitéer hos dig själv värdesätter du högst?
– Jag är en disciplinerad spelare på planen. Jag förvarar strukturen när vi leder, men har också styrkor i att hitta passningar som bryter mönster. Min grej är generellt att läsa spelet och vinna bollar.
Avstängningsläget mot Varberg (Murbeck, Björkqvist och Max’Med) är ansträngt. Men nu när alla vet vilket vasst redskap Kota Sakurai är i tränarnas verktygslåda torde oron minska en gnutta…
– Jag spelar där Robin ber mig.
Hur viktig var den här insatsen för dig personligen?
– Den gav mig mycket självförtroende, och det är en ”key factor”. Träning och att spela match är trots allt två helt olika saker.
I början av sin tid i Landskrona levde Sakurai på campingen. Nu har han fått en lägenhet, men spenderar mycket tid för sig själv.
– Jonny Karlsson hjälpte mig mycket med boendet så jag vill verkligen tacka honom speciellt. På ledig tid försöker jag upptäcka olika städer i regionen. Jag har varit i Köpenhamn och i Malmö – där jag hittat en riktigt bra sushirestaurang.
Men du åker inte till Helsingborg va?
– Haha… Helsingborg? Nej.
Hur var förresten din upplevelse av derbyt?
– Adrenalinnivån i min kropp då exploderade. Jag var inte rädd för art göra misstag och njöt av att spela inför BoIS supportrar där. Jag tycker det gick bra då också, både för mig och laget. Jag njöt av den dagen.
Hur går det för Japan i VM tror du?
– Jag hoppas att Japan slår Sverige med 2-1. Förmodligen har Japan sitt bästa lag någonsin i ett VM och jag hoppas att det kan gå riktigt långt. Då får jag ta på mig den japanska landslagströjan inne i omklädningsrummet!
Kota Sakurau flyttade från Japan till USA som 13-åring och pratar bättre amerikansk-engelska än de flesta i sin omgivning.
– Naturligtvis känner jag mig väldigt japansk innerst inne, men man påverkas av att leva utomlands i olika länder i många år, säger den nu 26-årige Sakurai.
– Den japanska kulturen lever ändå med mig och jag är stolt över den. Hemma dricker jag matcha (grönt te) och äter en speciell sorts ris i hemmet. Sedan spenderar jag mycket tid ensam och trivs med det, men ser fram emot att bli lite mer social och hänga en del med grabbana ute på lunchställen och kaféer.
Kontraktet med BoIS går ut i slutet av året och från början var det nog inte tänkt att blir mer än så. Men nu kanske de tankarna får nya banor hos både Kota Sakurai och sportchef Robert Grandén.
– Mitt mål är hela tiden att få spela på en så hög nivå som möjligt. Skulle BoIS gå upp en serie skulle jag definitivt vara sugen på att stanna, men just nu tänker jag inte alls på framtiden. Mitt fokus nu är bara på nästa träning.
Vad tränare Robin Asterhed har att säga om Kota Sakurai (och senaste segern) kan man läsa om i artikeln nedan:
Robin Asterhed om segern mot Nordic, argentinska demontränarcitat & sylvasse Kota Sakurai
