Torns IF:s damer kör som vanligt Juliutmaningen så här års.
Här berättar det obesegrade Division 4-lagets tränare Patrik Lindeberg om vad det innebär.
– På 23 dagar har vi hela 527 inrapporterade fys-pass, 166 matchanalyser från VM och 72 löprekord har slagits, säger han.

I år är ni igång igen med Juliutmaningen och är nu inne på er fjärde vecka. Berätta, vad är detta?
– Juliutmaningen är vårt sätt att hålla i gång under sommaren. Vi vill att spelarna ska komma tillbaka väl förberedda, men också att de ska fortsätta känna sig som ett lag och ha kontakt trots att vi inte träffas varje vecka. Vi har därför byggt upp en tävling där spelarna samlar poäng genom allt från fysträning till bollkontroll, matchanalyser av VM-matcher och vår ordinarie fotbollsträning i juli. Målet är egentligen att göra sommaruppehållet till en del av säsongen, istället för ett avbrott i den.
Om du jämför Juliutmaningen med samma period förra året – vad är den största skillnaden?
– Jag skulle säga att det är två nyheter. Först och främst har vi kompletterat den individuella poängjakten med en lagtävling. Tjejerna är uppdelade i fyra lag och så har vi ett ledarlag. Detta har skapat ett större engagemang, även om man inte siktar på en topp-placering individuellt så kan man alltid bidra till laget. Utöver detta har vi till årets Juliutmaning utvecklat en egen app, där tjejerna rapporterar in sin träning och kan följa sin träningslogg och aktuell ställning individuellt och för laget. I denna app administrerar och godkänner jag även alla rapporter, vilket sparat en massa tid jämfört med förra året då jag satt och uppdaterade ett gigantiskt Excel-ark varje kväll.
– Vi har också byggt in flera bonusmoment för att stimulera att man tränar tillsammans. Det har gjort att spelarna inte bara tränar mer, utan också träffas betydligt oftare under sommaren.

Vilka delar av utmaningen har varit svåra kontra enklare att genomföra?
– Det är ganska individuellt skulle jag säga. För att det ska finnas aktiviteter som passar alla har vi nio olika fyspass man kan göra – t.ex. löpning i fem olika nivåer, intervallträning, cykling, styrketräning, simning och racketsport. På trixningen har vi tre olika nivåer med fotboll och även trixning med tennisboll, men kanske är det just trixning som är svårast för många.
– Det enklaste har faktiskt varit engagemanget. Spelarna har verkligen tagit utmaningen till sig i år igen och kör järnet!
Vad har överraskat dig mest under utmaningen?
– Vi skapade bonuspoäng för att uppmuntra gemensam träning, men jag hade inte räknat med att den skulle få så stor effekt. Det har blivit gemensamma löppass, gympass, padelmatcher och till och med en fotbollshippa för en av spelarna som gifte sig i juli. Nya relationer har bildats och befintliga stärkts. Det är precis den kulturen vi vill skapa med Juliutmaningen.
– En annan sak som överraskade var starten på Juliutmaningen. Första natten gav sig fem tävlingssugna ut och sprang strax efter midnatt för att säkra en av rivstartsbonusarna som fanns i potten. Redan tidigt på morgonen den 1 juli var alla tio rivstartsbonusarna plockade! Den starten och det engagemanget var mer än vad jag hade vågat hoppas på.
Vad är positivt med detta? Och finns det något negativt?
– Det positiva är att spelarna kommer tillbaka både bättre tränade och med en ännu starkare gemenskap. Lagkänslan försvinner inte bara för att serien tar sommaruppehåll.
– Nackdelen är kanske att det finns vinnarskallar som tränar mer än vad kroppen egentligen orkar med. Vi har dock infört begränsningar i antalet fyspass per dag och en obligatorisk vilodag per vecka för att minimera risken för detta.
Hur hittar ni motivationen för att fortsätta göra detta?
– När man ser responsen från spelarna är det väldigt enkelt att hitta motivation. Det känns som att spelarna driver Juliutmaningen lika mycket som vi ledare gör. På 23 dagar har vi hela 527 inrapporterade fys-pass, 166 matchanalyser från VM och 72 löprekord har slagits, för att nämna några siffror. Alla 31 spelare i truppen som är skadefria har varit aktiva. Spelarna peppar och inspirerar varandra varje dag och jag ser på våra ordinarie fotbollsträningar att all deras träning gör skillnad. Då känner man att utmaningen är värd all tid den kräver av administration.

Om vi ser till er serie så leder ni den och är fortfarande obesegrade inför höstsäsongen. Hur ser du själv på er målsättning?
– Vår målsättning har varit densamma sedan första träningen i vintras – att ta steget upp i division 3. Vi har haft en väldigt bra vår, men vi är också ödmjuka inför att den svåraste halvan återstår. Den 16:e augusti startar höstsäsongen och vi måste fortsätta träna hårt och utvecklas om vi ska nå hela vägen.
Hur har träningsnärvaron och inställningen sett ut under vårsäsongen?
– Vi är en stor trupp där många vill träna mycket, och konkurrensen om platserna har höjt kvaliteten på träningarna. Spelarna har verkligen köpt in på vår målsättning, engagemanget i Juliutmaningen tycker jag är ett bra bevis på vilken inställning vi har i laget.
Förutom att göra fler mål, vad gör ni bättre än konkurrenterna just nu?
– Jag tycker att vår största styrka är kollektivet. Vi har en väldigt bred trupp med många duktiga spelare. Vi har många spelare som bidrar och vi är inte beroende av en eller två individer. Det gör också att konkurrensen på träningarna blir väldigt bra, vilket driver utvecklingen vidare. Totalt har 30 spelare fått speltid under våren, varav 15 gjort mål. Där tror jag en stor del av förklaringen ligger.
Kommer ni att hålla den obesegrade sviten hela året ut?
– Det hoppas jag förstås men det blir väldigt tufft. Ingen förblir obesegrad för att man pratar om det. Vi försöker fokusera på nästa träning och nästa match. Gör vi det tillräckligt bra ger vi oss själva chansen att fortsätta vara obesegrade.
Finns det något i prestationen som du tycker behöver förbättras trots resultaten?
– Vi släppte bara in 6 spelmål under vårens tolv matcher (därtill 3 insläppta straffmål) och gjorde 59 mål, men absolut finns det mycket som vi jobbar på att förbättra. Vi är ett relativt ungt lag, både sett till ålder och sammansättning. 2024 var laget nedläggningshotat och vi slutade sist i serien med 0 inspelade poäng. Under 2025 och 2026 har vi kontinuerligt förstärkt truppen med många duktiga spelare, men att bygga ett lag med en blandning av stommen från 2024 och nyförvärven är en lång process och vi känner därför att vi fortfarande har stor utvecklingspotential i laget.
Foto: Torns IF
