Landskrona BoIS vann derbyt borta mot Helsingborgs IF stort. Det blev 0–3 på Olympia i en historiskt stor BoIS-seger.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från Olympia.
HIF–BoIS 0–3
0–1 Constantino Capotondi (6, assist Adam Egnell)
0–2 Kevin Jensen (64, assist Adam Egnell)
0–3 Edi Sylisufaj (90+1, straff)
Publik: 12014
HIF (4-2-3-1): Johan Brattberg – Clancy Biten, Jakob Voelkerling Persson (Lino Wernberg Hyppänen, 70), Obafemi Awodesu, Simon Bengtsson (Adam Akimey, 78) – Lukas Kjellnäs, Loret Sadiku (Daouda Amadou, 63) – Alvin Nordin (Kevin Nyarko, 70), Ervin Gigovic, Max Svensson – Alexander Johansson.
BoIS (4-2-3-1): Amr Kaddoura – Gustaf Bruzelius, Tobias Karlsson, Andreas Murbeck, Gustaf Westström – André Alvarez Perez, Zakaria Loukili (Kota Sakurai, 70) – Markus Björkqvist (Kevin Jensen, 46), Adam Egnell (Emmanuel Moungam, 90+4), Constantino Capotondi (Max’Med Mohamed, 76) – Enes Hebibovic (Edi Sylisufaj, 70).
Målen:
0–1 (6): BoIS anfaller snabbt. Egnell spelar ut bollen mot vänster. Biten missar bollen när han ska bryta den och den når Constantino Capotondi, som avancerar framåt i fyra-mot-tre-läge. Han går in i planen från vänster och skjuter från 16 meter. In i vänster hörn.
0–2 (64): Karlsson får bollen i mittcirkeln och spelar snabbt och snyggt upp på Egnell i central position utanför straffområdet. Han slår den framåt åt höger, till Kevin Jensen, som blir fri i straffområdet och sätter den.
0–3 (90+1): BoIS får straff. Edi Sylisufaj sätter den åt höger.
1. Derbyinramning
När jag och kollegan Ekmark kom ut på läktaren vid kvart över sex, var stora delar av södra ståplats redan full. BoIS kom ut på planen för sin uppvärmning till en visselorkan, HIF-spelarna möttes av högljudd sång redan 40 minuter före avspark.
BoIS-publiken kom in på sina läktare allt eftersom och långt innan avspark, lät det som att spelet var igång.
Inför avspark visade bägge kortsidorna sedan upp rejäla tifon:
BoIS en enorm svartvit tröja omringad av flaggor och budskapet ”GE ALLT FÖR MÄRKET PÅ BRÖSTET”.
HIF spelade på sina röda och blåa färger och en klassisk, stor, vimpel i mitten: ”En redig skånings självklara val”, ”Vi är Di Röe, Skånes original”.
När spelet väl kom igång glödde det på planen. Under hysteriska första fem minuter låg domarens bedömningsnivå högt, känslorna flödade.
HIF hade två avslut, BoIS ett.
Sedan gjorde BoIS mål – och de tappade aldrig greppet.
2. Frejdiga första halvleken
Capotondis tidiga ledningsmål satte så klart tonen för matchen, men det var ändå HIF som satte tonen på halvleken.
Det var all-out-attack, man-man-markering, hög press. Ett flyt med direkta kortpassningar, som vi inte sett tidigare.
Det kunde, borde, ha burit frukt.
I förra höstens derby här på Olympia, dominerade BoIS spelbilden i 90 minuter plus tillägg.
Nu var det HIF som dikterade villkoren, som pressade ned det normalt sett bollförande BoIS lågt, lågt, på egen planhalva.
Mot andra halvan av halvleken började HIF systematiskt få numerära överlägen ute till vänster och därifrån tog de sig in till farligheter.
Samtidigt kontrade gärna BoIS – HIF skapade mest före paus, men BoIS var inte oävna.
Trots att BoIS vann halvleken, var detta HIF:s bästa halvlek sedan premiären mot Öster, med möjligt undantag för andra halvlek mot Norrby.
De åkte på en rejäl förlust – men fortsätter de spela så här, kommer faktiskt Olympiapubliken att få anledning att jubla i höst.
3. BoIS avgörande
I halvtid ville BoIS-tränaren Robin Asterhed säkert stoppa blödningen på den egna högerkanten.
Markus Björkqvist fick lämna plats för Kevin Jensen som högerytter – ett byte som skulle visa sig ge effekt.
Matchen stod och vägde en dryg kvart efter paus. HIF hade då inte varit lika spelmässigt överlägsna som före paus, de hade svårare att komma in i de farliga ytorna.
Sedan kom det blixtsnabba anfallet, där Jensen blev fri och satte tvåan.
För fem år sedan gjorde Kevin Jensen BoIS enda mål här inne i ett derby inför ett par tusen åskådare, då pandemirestriktionerna fortfarande rådde.
Den gången vann HIF med 2–1. Det är fortfarande lagets senaste hemmavinst mot BoIS, mycket tack vare Jensens viktiga mål idag.
För i underläge 2–0 såg HIF sedan ut som ett slaget lag. Manager Grieve gjorde byten, men bortsett från två farliga Gigovic-avslut, var de egentligen inte nära att kvittera.
Till sist fastställde Edi Sylisufaj slutresultatet på straff.
4. Adam Egnell
BoIS mittfältsgigant har blivit matchvinnare på Olympia två gånger tidigare – 2023 och 2024.
Idag gjorde han inte mål, men väl två assist.
Han är 2020-talets derbykung.
Bäst i BoIS idag var dock mittbackarna, framför allt Tobias Karlsson, som inte bara nöjde sig med att hålla rent i det egna straffområdet, utan även öppnade det de facto matchavgörande 2–0-anfallet med sin snabba passning upp till Egnell.
Andreas Murbeck var Andreas Murbeck – en försvarsklippa.
BoIS imponerade verkligen inte med bollen i det här derbyt, mer än i blixtrande, korta, sekvenser.
Det räckte för att hämta hem lagets största bortaseger mot HIF i seriespel någonsin.
Bara cupvinsten med 4–1 1949 har varit lika stor.
Det som imponerade i BoIS var deras försvarsinsats.
Det är kanske ett nytt BoIS vi ser under de här veckorna – för två-tre veckor sedan försvarade de sig till en 1–0-vinst borta mot Sandviken, med en man mindre.
En typ av segrar vi sannerligen inte är vana vid att det här finlirande laget tar.
Nu jublar de nedanför Norra läktaren igen. Vårens bryderier känns fjärran.
5. Kris i HIF?
Hur tusan ska man bedöma den här HIF-insatsen?
Jag vidhåller det jag skrev i punkt 2 – första halvlek var bland det bästa jag sett av HIF på länge.
Den offensiva fotbollen som nye managern Stevie Grieve utlovade inför säsongen, såg ut att materialiseras på planen.
Likväl vandrar de just nu av planen efter ett historiskt derbynederlag.
De tog stora risker – och straffades.
Högerbacken Clancy Biten personifierade risktagandet – han var frejdig offensivt, men stod också för flera missar, som vid ledningsmålet.
Det går att hävda att det var tillfälligheter – och så klart bristande skärpa – som gjorde att HIF inte satte dit den före paus, men i andra halvlek var de inte tillräckligt bra.
De började slarva bort bollen tidigare och det blev allt mer bekvämt för BoIS att spela på sin ledning.
HIF:s spel i första halvlek gav, där och då, hemmapubliken tro på det HIF-laget och manager Stevie Grieves projekt.
Grieve och klubbens stora uppgift nu blir att se till att det här ändå blir något att bygga vidare på, att tron på den offensiva inriktningen kvarstår.
För nu blåser det kring Olympia, det gör det sannerligen.
Igen.
Foto: Bildbyrån
