Beachhandbollens framsteg i Skåne har inte gått att undvika.
Samtidigt växer sporten även i andra delar av världen och från de centrala förbunden har det arbetats länge för att göra beachhandboll till en OS-sport.
Så blir det nu inte. En stor missräkning. Och ett bakslag även för det Svenska Handbollsförbundet.
Inget OS i Paris 2024.
Inget OS i Los Angeles 2028.
Med stor sannolikhet inget OS i Brisbane 2032 – och gudarna vet var OS ens går 2036…
Sporten visades upp under ett ”Showcase” OS i Paris som en test för framtiden. Uppenbarligen utan framgång. Enligt uppgifter till Skånesport fanns inte ens IOK på plats under aktuellt showcase, åtminstone inte med en seriös delegation – trots att man av IHF angavs som en samarbetspartner i showcaset.
Bland annat dömdes matcherna då, i Paris, av den svenska brödraduon Martin och Johan Gomér – som nu meddelar att de efter sommaren lägger ner sin annars extremt lyckade satsning på sporten (har dock tydligen inget samband med OS-ödet).
IHF:s målsättning att få in beachhandbollen misslyckades alltså. Däremot har skateboard, klättring och surfing blivit en del av OS-programmet. Vad som måste till för att släppa in beachhandbollen är möjligtvis en ännu större central satsning från IHF. Någonting som får IOK att ändra uppfattning.
Frågan är dock om det är rimligt att tro om sporten släpps in om sju, elva eller 15 år. Under OS i Los Angeles blir det, vad jag förstår, inget liknande showcase.
Beachhandbollen har många svagheter i sammanhanget. EHF är mer angelägna att driva på sportens framtid än vad IHF (även om det står i IHF:s stadgar) är. Samtidigt inser såväl det europeiska som det internationella förbundet att handbollen på sikt behöver hitta ett vettigt alternativ som ”andrasport”.
Basketen har sin 3×3 – streetbasket. DET har blivit en OS-sport i Los Angeles.
Fotbollen har sin futsal – som kämpar för att bli en OS-sport, och sannolikt har kommit längre i sin utveckling.
Handbollen har sin beachhandboll. Ett skepp som gått på grund och läcker vatten. Och som, vem vet, kanske kan komma att ersättas av någonting annat? Handboll på bredden i en slags 3×3-variant kanske? DET hade jag velat se. Handbollens svar på streetbasket. Gladiatorhandboll. Det är en sport som alla länder hade kunnat utöva… Även länder som inte har 20×40-hallar.
Hur om helst. Beachhandbollen har inte fått den utdelning som de centrala förbunden hoppats på. Det finns stora beachhandbollstävlingar och sporten har utvecklats och växt – men uppenbarligen med ett OS-perspektiv inte tillräckligt. Medialt är sporten fortfarande tunn. Kommer du själv att bänka dig när EM drar igång i Turkiet den 8 juli? Kanske inte.
IHF har skrivit i sina stadgar att beachhandboll är någonting som man ska satsa på. Pengar saknas inte, det ska gudarna veta. Men det är fortfarande så att de största globala rubrikerna IHF någonsin har fått kring beachhandboll är bikinibråket med det norska landslaget.
Att IHF inte fått beachhandboll till en OS-sport tror jag betyder en av två saker.
1. Man satsar ännu hårdare (jag får inga signaler om att det skulle vara aktuellt).
2. Man låter sporten långsamt kvävas. Inte nog för att dö helt, utan så att det kan drivas vidare av de redan frälsta som lever i bubblan. Beachhandbollen blir ett komplement. En parantes. En sidechick – något för skojs skull, men inget seriöst.
OS-nobben i Los Angeles lär få konsekvenser för sportens framtid. Så även i Sverige.
I Sverige drivs beachhandbollen, utöver satsningar från föreningarna och enskilda turneringar som OV Beachhandboll och Åhus Beach, från förbundets sida genom ett par anställningar som ska främja utbildning av både spelare, domare och tränare. Något som gått sådär.
Vad händer, med lite distans, med den satsningen nu?
Jag har svårt att se den förbli. Ännu svårare att se SHF satsa mer på den.
Jag får signaler om att det kommer att bli förändringar rätt omgående. Bland annat kommer den tidsbestämda projektanställning som den skånske handbollsprofilen Oliver Bengtsson haft att avslutas vid halvårsskiftet.
Och hur det påverkar de många (inte minst skånska) klubbar som använder beachhandboll som en sommarsport/rekryteringsbas återstår att se. Beachhandbollen, oavsett om det är ”handboll på sand” eller IHF-beachhandboll, kan vara en stor tillgång.
Även utan OS-status.
Kanske, bara kanske, är OS-nobben av beachhandoll och den troliga nedbromsningen från de centrala förbunden, någonting positivt för svensk handboll?
Om SHF låter dom som driver utvecklingen, kulturen och framtiden för beachhandboll i alla former få verka fritt kanske det ger svensk handboll mer – än om man som nu sätter dem i sanktionsbojor och tvingar dem att göra tvärtom som de själva önskar.
