Märkta kuvert.
Varma bollar.
Plötsliga döda kameravinklar.
Många lottningar till olika arrangemang har varit ifrågasatta genom åren. Konspirationsteorier har fått näring när känsliga, och delvis avgörande, detaljer inte sköts professionellt nog.
SHF har dock hittat en lösning på det.
Nu sänds inte cuplottningen alls i ATG:s kanaler (spelbolaget som ägde rättigheterna tidigare och misshandlade turneringen på andra sätt).
Istället har man någon form av intern lottning. Oannonserad. Det liksom… bara blir av.
Sedan presenteras det och alla får acceptera det. Gapa! Svälj! Duktiga idioter!
Som när 16-delsfinalerna lottades.
Eller när slutspelsträdet lottades.
Det är en bedrift att pissa på sin egen cup så till den grad att inte ens lokaltidningar som faktiskt skriver om handboll uppmärksammar vilka derbyn som ska spelas, vilka bortamatcher som ska genomlidas och vilka David vs Goliat-möten som ska eller kan bli av.
Jag säger inte att lottningen är riggad. Jag vill inte tro det. Och jag utgår från att när man senare i turneringsfasen ska lotta hemmaplansfördel i kvartsfinalerna så sker det på trovärdigt sätt.
Men!
Vill SHF få större förtroende så måste man arbeta transparent och professionellt i allmänhet och inte minst i liknande frågor som när öden skall lottas.
Jag vill dra det så långt som att SHF dessutom slarvar bort en möjlighet att öka intresset för cupen (och för sporten i allmänhet).
När Skånes Fotbollförbund lottar DM-sluspelet med lag från de lägre serierna (och juniorserier) livesänder de på sin Youtubekanal. Det är inte direkt Café Norrköping – men det görs. För intresset och för trovärdigheten.
Min poäng är:
Mer transparens ökar trovärdigheten och intresset. Mer intresse är bränslet till handbollsmaskinen vars motor är på gränsen att skära just på grund av bränslebrist.
Mina frågeställningar är:
Varför fortsätter man med sitt självskadebeteende? Varför ser man inte möjligheterna?
Min lösning på lottningsfrågan är:
Starta en Youtubekanal. Eller sänd på sociala medier. Utannonsera när det sker och hur det sker. Om småbarnsmorsor kan livesända på TikTok när de kokar välling kan Handbollsförbundet livesända en cuplottning. Eller… När jag tänker efter. Det vete fan.
Min förhoppning om förbättring är:
Minimal. Eftersom svensk handboll har fel personer på väldigt många stolar. De sitter trygg och skyddar varandra.
Mitt konstaterande är:
Vi har en cup som ingen vill sponsra.
Vi har en cup som ingen vill sända (förutomvis finalerna).
Vi har en cup som SHF inte vill ska lottas officiellt – och ingen verkar reagera, vilken i sin tur betyder att ingen egentligen bryr sig.
Vi har en cup som ingen vill använda för att boosta intresset för sporten.
Mina farhågor är:
Snart har vi ingen cup längre. Den riskerar att dö utan att egentligen ha fått chansen.
Jag vet att jag kan upplevas som tjatig. Som gnällig. Som en dryg idiot.
Men om du som läser detta hade ägt Svenska Cupen i handboll. Hade du tyckt att det som gjorts och görs är tillräckligt? Hade ditt eget företag överlevt med det arbetssättet? Jag tycker att vi måste ha högre krav på de som ska utveckla cupen, ligorna och sporten i allmänhet. Som det är nu forsätter mer eller mindre all utveckling att gå baklänges. Och backar vi länge till, i alla andra sammanhang, trillar vi snar ner i graven.
